Idag träffar vi Ulla Ode som jobbar hos VarnumHälsan som arbetsmiljökonsult. Rehabilitering på arbetsplatsen kan kännas svårt för många chefer. Vem ansvarar egentligen för vad? Och vad gör man när en medarbetare inte mår bra? Ulla har över 40 års erfarenhet av rehabiliteringsfrågor från bland annat Försäkringskassan och företagshälsovården. Hennes spetskompetens är just rehabiliteringsfrågor och ledarskap.
”Jag har varit chef själv. Jag vet hur tungt ansvaret kan kännas.”
När man pratar med Ulla märker man snabbt två saker: hon kan regelverket – och hon bryr sig om människor. Många år inom rehabilitering har gett henne en trygghet som märks. Erfarenheten rymmer både chefsroller och personalansvar, liksom beslut som inte alltid varit enkla att fatta. Hon vet hur det känns när någon i gruppen inte mår bra – och alla vänder sig mot dig som chef och väntar på svar.
– Att få människor att må bra, både i arbetslivet och privat! När man ser att en insats faktiskt förändrar något på riktigt – då vet man varför man gör det här.
Utanför jobbet har hon också haft ledarroller inom idrotten. Där lär man sig något avgörande: en grupp fungerar bara när man ser hela individen.
Vad brukar vara mest utmanande för företag när de arbetar med rehabilitering på egen hand?
– Man frågar inte tillräckligt och man följer inte upp.
Många startar ett samtal när någon mår dåligt och därefter glöms det bort att skapa en plan. Sedan går veckor och månaderna och allt rinner ut i sanden.
Ulla betonar två saker:
Hon pratar också om omtankessamtalet. Ett tidigt, förutsättningslöst samtal när man märker signaler: upprepad korttidsfrånvaro, någon som drar sig undan, någon som inte riktigt är sig själv.
– Det är inget farligt och det är inte att sätta en stämpel. Det är att visa att man bryr sig. Erfarenheten visar att rehabilitering på arbetsplatsen fungerar bäst när chefen följer upp regelbundet och när individen är delaktig i processen.
En viktig del av Ullas arbete är personalronderna. I grunden handlar det om att stanna upp och titta noga på det som annars riskerar att passera.
– Tillsammans med chefen går vi igenom frånvaro och signaler. Finns det upprepad korttidsfrånvaro? Vad har man redan provat? Är det något vi har missat?
Bakom ett återkommande ryggont kan det finnas mer än en fysisk orsak. Det kan handla om konflikter i gruppen, privat belastning, oro eller en känsla av att inte riktigt komma till sin rätt. I personalronden försöker man förstå helheten, inte bara symtomet.
Arbetet sker i team: läkare, psykolog, psykoterapeut, fysioterapeut och ergonom bidrar med sina perspektiv.
– Vi samverkar för att verkligen se hela människan. Det är då vi hittar rätt åtgärder.
På arbetsplatser där ronderna har blivit en återkommande del av strukturen, ibland varje månad i början, har sjukfrånvaron sjunkit tydligt över tid.
– Det finns ingen quick fix. Hemligheten är regelbundenhet. Och att individen är delaktig i sin egen rehabilitering. Utan den delaktigheten händer ingenting.
I flera ärenden har det visat sig att problemet inte varit individen – utan gruppen.
– Ibland måste man nysta i ett helt nystan innan man hittar roten.
Då kan företagshälsovården gå in med intervjuer, gruppinsatser eller stöd till chefen.
– Vår styrka är att vi är opartiska men vi stöttar chefen i sitt ansvar. Vi har också tystnadsplikt och alla kan därför känna sig trygga hos oss.
För det är tydligt: rehabiliteringsansvaret kan aldrig lämnas över. Arbetsgivaren har ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. På Försäkringskassans sida om arbetsgivarens ansvar i rehabilitering finns en tydlig genomgång av vad det innebär.
– Du kan inte köpa bort ditt ansvar men du kan köpa stöd, som av oss på VarnumHälsan.
Rehabilitering är komplext. Arbetsgivaren har arbetslivsinriktat rehabiliteringsansvar. Sjukvården ansvarar för det medicinska. Försäkringskassan har samordningsroll. Kommun och Arbetsförmedling kan även de vara inblandade.
– Många chefer upplever att det är svårt att veta vem som gör vad. Där kan vi hjälpa till att hålla ihop processen.
Ulla lyfter också att kunskapsnivån är väldigt varierande.
– Alla nya chefer borde få utbildning i arbetsmiljö och rehabilitering. Man behöver inte kunna allt. Men man måste veta vad som finns och vem som har vilket ansvar. På så vis kan man ställa rätt frågor som ledare till sina medarbetare. När rehabilitering på arbetsplatsen fungerar bra vinner både medarbetaren och organisationen. Rätt stöd i rätt tid gör stor skillnad
Ulla berättar om ett ärende som fastnat lite extra.
En medarbetare var sjukskriven för utmattning. Arbetsgivaren hade gjort det mesta man kunde kopplat till arbetsbelastning så som anpassningar, samtal osv i att försöka att få tillbaka personen.
– Men vi tittade bara på jobbet. Ingen ställde frågan: Är det här rätt arbetsuppgifter för dig?
I kartläggningssamtalet kom det fram att personen var understimulerad. Det fanns en frustration. En känsla av att inte få utvecklas. Lösningen blev inte mindre jobb – utan rätt jobb!
Med utbildning och stöd från arbetsgivaren kunde personen byta arbetsuppgifter inom företaget. Samma arbetsgivare men en helt annan roll.
– Det blev en fantastisk rehabilitering. Ibland handlar rehab inte om att backa. Det handlar om att våga gå vidare.
Vad är den vanligaste orsaken till att en rehabilitering inte leder hela vägen tillbaka?
– Att man inte jobbar med hela människan.
Det kan handla om samsjuklighet så som långvarig utmattning, cancer eller kroniska besvär. Ibland når man 75 procent arbetsförmåga – men inte 100. Då kan en partiell sjukersättning vara en hållbar lösning.
Vissa fall är den bästa rehabiliteringen att våga byta arbetsgivare.
– Modet att gå vidare kan vara det som gör att man börjar må bra.
Om du ska ge ett råd till en chef som läser det här?
– Ta stöd – du behöver inte kunna allt själv.
– Följ upp – släpp inte taget.
– Kommunicera – även när du inte har alla svar.
Kanske viktigast:
Vad innebär rehabilitering på arbetsplatsen?
Rehabilitering på arbetsplatsen handlar om att hjälpa en medarbetare tillbaka till arbete efter sjukdom eller skada. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, till exempel anpassning av arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsmiljö.
När ska en chef starta rehabilitering?
Rehabilitering bör starta tidigt när signaler uppstår. Det kan handla om upprepad korttidsfrånvaro, förändrat beteende eller en medarbetare som uttrycker att arbetet inte fungerar. Tidiga samtal gör stor skillnad.
Vad är arbetsgivarens ansvar i rehabilitering?
Arbetsgivaren ansvarar för att utreda behovet av arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det innebär också att följa upp åtgärder och samarbeta med företagshälsovård och andra aktörer när det behövs.
Vilken roll har företagshälsovården i rehabilitering?
Företagshälsovården fungerar som ett stöd till både chef och medarbetare. Vi kan bidra med medicinsk och arbetsmiljömässig kompetens, kartläggning, funktionsbedömningar och stöd i rehabiliteringsprocessen.
Kan en medarbetare byta arbetsuppgifter som en del av rehabiliteringen?
Ja, i många fall kan anpassade arbetsuppgifter eller en ny roll inom organisationen vara en del av lösningen. Målet är att hitta en hållbar väg tillbaka till arbete.
Hur fungerar rehabilitering på arbetsplatsen när en medarbetare är sjukskriven?
Rehabilitering på arbetsplatsen börjar med att arbetsgivaren och medarbetaren har en dialog om vad som behövs för att kunna komma tillbaka till arbetet. Chefen ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, vilket kan innebära att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsmiljö.
Ofta sker arbetet i samverkan med företagshälsovården, som kan hjälpa till med kartläggning och förslag på åtgärder. Samtidigt har hälso- och sjukvården ansvar för den medicinska behandlingen och Försäkringskassan samordnar processen kring sjukskrivningen.
Målet är att hitta en hållbar väg tillbaka till arbete, ibland stegvis och med anpassningar under en period. Tidig dialog och regelbunden uppföljning gör stor skillnad för att rehabiliteringen ska fungera.
Webbplats av Area81.se